barajoanna

Piggare, gladare och mer fantasifull? Tveksamt, men jag ska göra ett försök. I fredags var jag hos nyblivna 21-åringen Sara i Fruängen och åt grillat och drack vin. Det var vädligt trevligt och det är alltid lika roligt att träffa Sarorna. Under året i Linköping har jag lärt känna väldigt mycket människor, vissa av dem står mig väldigt nära men de flesta är bekanta där relationerna blir rätt så ytliga. Det är skönt att ibland bara kunna vara, rakt upp och ner utan förbehåll och krav med folk jag bryr mig mycket om och som bryr sig om mig.

Lördagen bjöd på sup, säckpipa och äcklig omelett. Jocke och hans vänner hade planerat middag och supande på något medeltidsställe i Gamla stan. Jag och världens bästa Sandra vågade oss inte på middagen men kom instövlandes mitt i dängfesten vid tiotiden. Jag är rätt glad att vi hoppade över middagen efter att Axel berättade att han hade ätit kaningryta. Jag tänker på morfars historier från andra världskriget och på Saras kanin Ove. Efter en stunds förvirring lyssnandes till medeltidsklädda män som spelade säckpipa blev det riktigt roligt. Jocke och hans vän Hjalle skulle få pengar av en elektrikersnubbe om de gick upp och dansade. Det dröjde inte länge innan de glatt skuttade runt på vad de hade bestämt var ett dansgolv. Jonas som är en god vän från gymnasiet dök upp. Det var galet längesen vi träffades och det var jätteroligt att ses. Det är inte ofta vi pratar med varandra men när vi väl gör det kan vi nog prata om det mesta vilket märks på hur väl han faktiskt känner mig. Iallafall så dracks det mjöd och något som kallades för morgonsup vilket var det vidrigaste och starkaste jag druckit, efter tabasco. Herr Sergler, den äldre tyckte att det var en toppenidé och såg väldigt nöjd ut när vi grimaserande kippade efter andan. Druckit morgonsup, check. Vi gick sedan hem till mig, drack vin och herjade vidare även om det gick väldigt lugnt till. Sen blev det morgon. Jocke flydde fältet innan någon annan hunnit vakna och jag, Sandra, Axel och Hjalle drack kaffe och åt äcklig omelett. Det var trevligt. Resten av dagen spenderade jag med Axel. Vi spionerade på facebook, låg i gräset och latade oss samt kollade på Glasblåsarens barn. Mysig bakisdag, hejåhå.

Idag har jag spelat tv-spel med min bror meninsåg att jag inte är lika skillad som jag brukade vara. Jag och mamma bråkade rätt rejält igår så vi bestämde oss för att ta en fika och reda ut det hela. Vi kom nog inte fram till så mycket men det blev bättre än innan iallafall. Efter fikat tog vi en promenad till Katarina kyrka och vidare mot mossebacke. Säga vad man vill om Stockholm men det var jättevackert när vi vandrade omkring på kullerstensgatorna på söders höjder med utsikt över vattnet. Det är nästan som att komma till en annan värld. Jag tycker att Stockholm är vackert, även om staden har sina fläckar. Men vad eller vem har inte det.

Imorgon bär det av till Linköping. Yay! Jonna är och hälsar på och ska bo hos mig i två nätter så jag kan nog förvänta mig fart, fläkt och massa fest. Nästa vecka drar Nolle-p igång så ska laddad och förberedas inför det också. Det ska bli galet roligt.

                                        

Nu är det sova som gäller!

Joanna

Du milde! Jag vill så gärna skriva med tröttheten tar över och säger "Gå och sov idiotjävel!" Därför så snor jag några rader från den väldigt bra låten Pälor med Kent och tummar på att vara betydligt piggare, gladare och mer fantasifull imorgon.

Jaha, då var man i Stockholm igen. Jag hade tänkt stanna i Linköping ett bra tag, typ det är dags för jukfirande och grejer. Men när mor och bror började packa ihop sina prylar för att bege sig till sthlm efter två nätter i mitt trånga korridorsrum så skrek jag "vänta! jag kom på en sak, jag ska med!". Jag tror att jag än en gång påmindes om att jag väldigt gärna vill träffa Sandra och Axel. Så jag packade mina prylar satte mig i bilen och körde. Spontanitet är bra härligt och jag är nog rätt så bra på att agera spontant i både tid och otid. Det var faktiskt en rätt så spännande bilresa från Linköping till Stockholm. Vi skulle till ett slott, hamnade på en bondgård och blev nästan attakerade av bin. Sen sa mamma att jag ställde till det och tyckte det var bättre om hon körde. Burman verkade även han lite smånervös när vi körde upp till campus för att låna några böcker idag. Och nej, jag har inte körkort. Nu är jag iallafall hemma i sthlm och har precis genomlidit filmen Drag me to hell. Mor min bara älskar att ta med mig på skräckfilmer och jag tycker att det verkar som en helt fantastisk idé tills jag sitter där i mörkret med gråten i halsen och är helt övertygad jag kommer dö vilken sekund som helst. Jag kommer dock alltid ut ur biosalongen lika levande som jag kom in, om inte mer. Jag lär mig aldrig. Imorgon ska jag på bio med Axel. Jag måste verkligen gilla att gå på bio.

Jag tänkte att jag skulle skriva lite om vad som hände nere i Skåne men det vill jag inte, risken är att jag somnar. Jag tror inte att något är så väldigt intresserad, men för mitt egos välmående så inbillar jag mig det.