barajoanna

Sitter i mitt rum hemma i Stockholm och det känns främmande. Alla saker jag lämnat kvar är inslängda i någon garderog någonstans och allt som var Joanna är borta. Jag är arg och ledsen på mina föräldrar för det men jag är samtidigt glad att jag trivs så bra i Linköping och ser det mer och mer som hemma. Mina föräldrar börjar redan gå mig på nerverna men det ska bli skönt trots allt. Jag brast som vanligt ut i gråt när jag såg mina marsvin och bror min tycker nog att jag kramas lite för mycket med honom, vilket framgick imorse då han sa "Joanna, jag är faktiskt en stor 12-åring snart så du får inte göra så när vi går ut. Men det är väl ganska coolt att du är hemma, typ." Blev mycket glad för kärleksförklaringen där på slutet. Jag har inte gjort mycket vettigt idag, bortsett från den lilla kurslitteratur jag läst. Jag var iväg och köpte julgran med pappa och Daniel och träffade Sandra och drack vin. Men jävlar vad julgodis jag har gjort! Det blidde knäck, ischoklad, mintkyssar och kola.

Om du skulle ha tråkigt någongång så rekomenderar jag starkt att leka "inte nudda golv" med dig själv. Jag provade idag, för första gången och blev inte besviken. Jag hoppade runt och skrattade gott för mig själv. Insåg dock att det är lite knöligt om man äter mat samtidigt. Varför använda sin egentid till att sitta och grubbla på tok för mycket när man kan leka en lek? Kan hända att jag var lite väl livlig fantasi ibland, men det har jag inget emot. Mer fantasi åt folket! Vissa är ju torrare än ugnsrostade skorpor.

Jag har den senaste tiden funderat mycket kring min utbildning. Vill jag bli lärare när jag blir stor? Hur i helvete ska jag veta det, helt säkert? Jag tror iof inte man ska fokusera för mycket på det. För några år sedan hade jag trillat av stolen om någon sagt att jag skulle bli lärare, men livet tar oanade vändningar och nu har jag snart första terminen avklarad på lärarprogrammet. Galet. Innan jag kom fram till att det är lärare jag vill bli så var jag väldigt inne på logoped. Jag vill arbeta med språk men frågan är på vilket sätt. Något som vet? Jag känner mig väldigt splittrad. Om jag tänker efter och försöker se mig själv som lärare så tror jag att jag skulle bli en jävligt bra en, faktiskt. Det finns inget bättre än att inspirera människor. Tänk de små barnen som kommer till skolan för första gången med alla tankar som far runt i huvudet. Alla förväntningar och föreställningar. Som tomma målardukar som ska fyllas med alla världens färger. Jag vill så gärna vara en del av det. Att slänga ut något random påstående eller en fråga i en grupp med 8-åringar är alltid lika spännande, det kan bli hur som helst. Dessa små energiknippen med så mycket fantasi och kreativitet utan gränser. Herregud, här sitter jag och ler så käken går ur led.

Jag ska börja våga mer här i livet! Vad fan har man att förlora? Skulle man fråga mina vänner om vem jag är så skulle de nog säga att jag är glad, energisk och pratar på tok för mycket. Är rätt så säker på att saker såsom morgontrött, dålig på att passa tider och tänker för mycket även skulle komma upp. Jag tror dock att många som inte känner mig så bra ser mig som tillbakadragen, blyg och lite knepig. Jag drar mig lätt tillbaka då jag blir osäker och tycker att allt blir fel då jag väl säger något. Det är synd och jag förlorar bara på det. Om folk inte tycker om mig så gör de inte det men då har jag iallafall visat vem jag är, och vågat chansa. Det är så enkelt och tryggt att ta den säkra vägen, men gud så mycket man missar. Tänk alla personer man aldrig vågat berätta hur man känner för och dragit sig undan och mått skit istället. Hade man väl tagit mod till sig och vågat så hade det säkert gått vägen. Mycket ångest i onödan. Men det är lätt att vara efterklok. Våga mera! Det finns en hjälte i varenda liten flopp.

Joanna, stuck at the starting point, only exhausted.


Avslutar med lite Oasis - Don't go away..

Cold and frosty morning, there's not a lot to say
About the things caught in my mind
As the day is dawning my plane flew away
With all the things caught in my mind 

I wanna be there when you're coming down
And I wanna be there when you hit the ground 

So don't go away
Say what you say
But say that you'll stay
Forever and a day in the time of my life
Cause I need more time
Yes, I need more time, just to make things right 

Damn my situation and the games I have to play
With all the things caught in my mind
Damn my education, can't find the words to say 
About the things caught in my mind
 
I wanna be there when you're coming down
And I wanna be there when you hit the ground 

So don't go away
Say what you say
But say that you'll stay
Forever and a day in the time of my life
Cause I need more time
Yes, I need more time, just to make things right

Me and you, what's going on?
All we seem to know is how to show the feelings that are wrong
 
So don't go away