I don't care for sugar honey, if I can't have you

Hm, känner mig något seg i huvudet efter gårdagens hg-kväll. Tänkte att nu är det fanemej dags att skriva någon rad, eller två. Öh, jag var tydligen väldigt seg i huvudet men för att sammafatta veckan så har det varit mycket plugg och långa skoldagar. Har börjat på TVÄS2 nu och är rätt så säker på att denna kurs kommer sega sig fram från början till slut. Veckan har dock bjudit på endel trevligheter också, såsom häng hos Burre, vin och filmkväll. Vi såg Seven pounds med Will Smith vilket var en något klurig och väldigt spännande och bra film. Jag har även fått en fungerade cykel och Erik får en high five för all hjälp, och Palle med för den delen. Sen var det ju hg igår vilket var roligt. Niklas, Kristina och Anders jobbade vilket kändes lite underligt men Niklas var förbaskat söt när han för det första blev lurad av Jonte och sen sprang runt och såg lite deppig ut. Burman var i toppform! Spillde cider över folk, sjöng och la sig i gräset för att sova. Han blev något argsint när jag sa till i baren att inte ge honom något annat än vatten. Jag fick en fantastisk idé när jag kom hem inatt, nämligen att sprida ut kuddar över hala golvet och sova på dem. Insåg dock att jag inte hade så många kuddar och tyckte att det var skönare att sova i sängen, tack och lov! 

Jag låg och tittade på Semestersvenskar imorse vilket är ett fantastiskt roligt program som går på 4an. Det var en familj som bokade ett dubbelrum på ett hotell och ansåg att de blivit lurade eftersom att de bara fått ett rum, ett dubbelrum är ju två rum. De föreslog att de skulle döpa om dubbelrummen till dubbelsängsrum. Mycket underhållande. Reseledare vore rätt roligt ändå. Åka ut i världen och träffa massor av nya människor. Jag fick chansen att åka till Boston förra året och jobba som Au pair hos några släktingar till mig men jag valde att jobba hemma i Sverige istället, något jag ångrar såhär i efterhand. Ångesten över det man aldrig gjorde är så mycket värre än ångesten över det man gjort. Då har man iallafall försökt. Jag är dock glad att jag för en gång skull lyssnade på mor min och flyttade till Linköping. Förstår inte hur jag ska klara av att bo hemma i sommar. Jag ska leta jobb här i Linkan så jag kan vara kvar här största delen av sommaren. Det blir nog ändå en vecka i Stockholm och en på landet i Vingåker.

Njäe, nu ska jag ta en dusch och se fundera över om det blir slapp eller fest ikväll. 

Joanna, har deg i huvudet




 

Please, be real enough so I can hold your hand

Jahaja! Tänkte att det var dags att skriva något muntrare och trevligare än sist, fast vad har jag ingen aning om. Kan ju berätta om vad jag gjort, eftersom att alla säkert sitter och väntar med spänning på att få veta. Veckan har bjudit på föreläsningar, kladdkaka och tristess. Mina pedagogiska färdigheter sattes på prov då jag hade datorkunskap med mamma över telefon i timmar. Boka tågbiljetter är svåra grejer. Jag har även lärt mig räkna till tio på japanska, yey!
Jag har blivit quizmissbrukare på facebook, det är fanemej inte lätt att sluta. Jag är ett snällt och charmigt äppelträd som tycker om att leka med mina vänner och lyssna på musik. Stod även att jag är underlig och borde söka hjälp, hm, kanske det kanske. Jag var ute och promenerade med Alex igår kväll och pratade ut vilket var otroligt skönt och jag hoppas att vi kan vara vänner. Han sa att jag är en av de underligaste människorna han träffat, på ett bra sätt. Varför vara som alla andra, när man kan låta bli. Han är nog en av de snällaste människor jag träffat. Adde och jag disskuterade ödet och kladdkaka och han fick till det där på slutet må jag säga. Det är två människor som gillar kladdkaka som träffas men de skiljs åt och provar på massor av andra sortes kakor. Sen återförenas de på en kladdkakefestival och inser att kladdkaka ändå var den bästa kakan trots allt.    

Gah vad jag har tråkigt och fytusan vad jag är trött! Jag får vä underhålla mig med att leta silverfiskar. Råkade slänga in min mössa under sängen häromdagen och har fått för mig att silverfiskarna har byggt bo i den. Den får ligga kvar, har ändå önskar mig en ny av Sandra i fördelsedagspresent. Jag fyller år på måndag, yey! Jag planerar att baka tårta till alla som känner sig sugna. Märks att man börjar bli vuxen när man bakar tårta till andra när man själv fyller år. Men jag älskar att baka, så inte mig emot.

Åh vilket härligt egoinlägg, lagom sluddrigt och bra. Silverfiskarna får underhålla sig själva trots allt. Ska föröska hitta något att äta och gå till Burman och se på The last kiss.

Och appråpå ingenting så vill jag bara tipsa om att Melee är ett väldigt bra band, lyssna vetja.

Joanna, is there hope standing next to me?

Ute och cyklar?

Fan i helvetes jävla skit! Jag är så otroligt trött på mig själv. Jag funderar fram och tillbaka, hit och dit och tjatar om ett tills folks öron håller på att trilla av. Jag lever i min egen värld, svävar runt på mina moln och föreställer mig att allt är som jag tycker det borde vara. Vakna! Att det ska vara så svårt att säga som det är. Jag är så förbannat feg, går halva vägen, och springer tillbaka. Allt jag säger och gör är bara dumt och klantigt. Jag önskar jag kunde visa vem jag egentligen är.

Ursäkta mitt utbrott. Tvungen att göra något med alla tankar och känslor innan hela jag raserar.

Joanna, förlorad i förvirring

Vår enda fiende var tyngdlagen som jämt höll oss kvar

Att det ska vara så förbannat svårt att somna trots endast en timmas sömn det senaste dygnet. Räkna får, jo tjena. Dras man inte iväg och börjar tänka på något helt annat så blir fåren helknasiga och en filmen "Fåren slår tillbaka" börjar ta form i huvudet.
 
Helgen har bjudit på spelkväll, hg, bio med Alex och fika hos Palle och Mirto. Satt hemma hos Burman och såg på när han, Niklas och Jonte lanade i lördags natt, då är man bra sällskapssjuk. Insåg dock efter en stund att jag inte fick ut så mycket av det, och somnade. Såg en jättebra film med Alex som heter Benjamin Buttons otroliga liv, rekomenderar starkt!

Det bästa är nog trots allt att släppa taget, låta det som sker ske och hoppas att ödet gömmer sig bakom knuten och hjälper till lite på traven. Jag kan höra Burmans djupa suck när han läser detta efter allt mitt prat om ödet. Men jag tror nog att det finns någonting man kalla ödet som öppnar ens ögon och ger en chansen men sen är det upp till en själv att ta tillvara på det och göra något utav det. Eller? Kommentera gärna!

Joanna, undrar vidare

Please say something darling, shout!

Nu var det väldigt längesen jag skrev sist. Har haft strul med internet sedan nyår tills jag gav datorn till Niklas i fem minuter, så var det fixat. Tack för det! Inget område där jag kan skryta med mina kunskaper direkt.
Veckan har bjudit på massor av pluggande. Jag har missat väldigt mycket under TVÄS och har tagit igen alla examainerande moment den senaste veckan. Men snart är det över :) Blev väldigt glad för responsen på mitt muntliga framförrande, var mycket positivt överaskande. Lyckades även överleva seminariet i tisdags. Ska sitta med det sista på caset nu innan jag går och lägger mig, resten löser jag senare. Ibland önskar jag att jag hade någon som kunde rädda mig från mig själv. Blir så less.

Jag saknar min lägenhet men det är väldigt skönt att äntligen bo i Ryd. Praktiskt att kunna kolla kön till hg från fönstret också. Har kommit iordning med alla prylar, bara soffan som saknas nu. Burman, Palle och Mirto var inte alltför glad över att bära alla mina kartonger från Rydsvägen till Alsättersgatan. Speciellt inte Burman! Jag tror iallafall att jag kommer trivas bra tills jag hittar mig en lägenhet. Och romantiken spirar mellan rummen med diverse gulliga lappar lite här och var, kylskåpet är en favorit. Mycket spännande! Måste lägga till att Alexander som bodde här innan mig är en mycket trevlig människa. Speciellt att gå nattpromenader med :)

Och så var det det gamla vanliga. Jag har funderat halvt ihjäl mig snart vilket inte gör saken bättre överhuvudtaget, jag blir bara mer och mer förvirrad och mår sämre och sämre. Det bästa kanske trots allt är att vara ärlig, eller? Det är känslan av att inte veta som gör mig tokig. Skulle jag veta, vad det än innebär så skulle det vara så otroligt mycket lättare. Som det känns nu så går jag snart sönder.

Sängdags kanske?

Joanna

I've run out of complicated theories
So now I'm taking back my words
I'm preparing for the breakdown

Please don't blame me for trying
to fix this one last time
I have a hard time as it is

I miss you love



RSS 2.0